Igång igen

Publicerat: 14 juli, 2013 i Uncategorized
Etiketter:,

image

Löpträningen har varit igång sedan en vecka tillbaka och nu var det äntligen dags för det första gångträningspasset sedan Fotrally. Planen var att börja med ett fyratimmarspass för att se hur det knä och och den fotled jag haft problem med skulle svara.

Klockan 06:00 på morgonen bar det iväg. Platsen var Halmstad och dagens promenadväg var Prins Bertils stig, som för övrigt förmodligen är en av Sveriges vackraste löpsträckor.

wpid-IMG_20130714_150757.jpgHimlen var mulen och det blåste kraftiga vindar. Prins Bertils stig låg helt öde när jag gav mig iväg längs kusten i riktning mot Tylösand. Promenaden gick lätt och jag njöt av utsikten som ackompanjerades av ljudet från vågorna som dånade in mot stranden. När jag kom fram till den lilla vik som ligger strax nedanför Per Gessles hus fick jag plötsligt syn på någonting som rörde sig ute bland vågorna. Långt därute låg en ensam person med våtdräkt på en surfbräda och flöt för att i nästa sekund ställa sig upp och följa med en stor våg in mot stranden. Vädret och förutsättningarna var allt annat än i de australiensiska surfingvideos man ser på tv ibland där solbrända killar med bar överkropp surfar i solsken, varmt vatten och hög värme. Här var det istället grått väder, bistra hårda vindar och kallt väder som gällde. Individen på surfbrädan verkade dock helt oberörd av de tuffa förhållanden utan var till synes ett med vågorna. Jag kan inte låta bli att bli imponerad, inspirerad och känna djup respekt för denna typ av människor som går ”all in” för sin passion och gör sin grej helt utan att bry sig om att förhållandena inte är ideala. Att ge sig ut tidigt och surfa helt själv en kylig söndagsmorgon är ett tecken på stor beslutsamhet och hängivenhet.
wpid-IMG_20130714_221616.jpgJag knallade vidare och efter totalt två timmar var jag framme vid klipporna vid Tylösand. Jag åt mitt medhavda äpple och vände om för att gå tillbaka. När jag, efter ungefär en halvtimme, kom ut på en udde fick jag syn på surfaren igen som fortfarande enträget kämpade med vågorna. Efter ytterligare en kvart var jag framme vid viken och surfaren hade nu valt att packa ihop för idag. Jag mötte honom när han backade upp sin bil från den smala och branta skogsvägen som ledde ner till stranden. Han log mot mig och såg lycklig och euforisk ut. Jag fortsatte längs stigen. Även jag kände mig vid gott mod men knappast euforisk. En elak huvudvärk började sakta att smyga sig på, sannolikt en konsekvens av att jag inte drack något morgonkaffe innan jag drog iväg. Både fotleden och knäet kändes dock bra under passet och jag är grymt taggad att börja träna på allvar igen!

Den totala tiden blev 4 timmar och sträckan 2 mil.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s