Mot Stjärnhov

Publicerat: 6 augusti, 2013 i Uncategorized
Etiketter:,


IMG_20130806_202540

Semestern börjar lida mot sitt slut och det var hög tid att avverka det sista gångpasset innan det är dags att börja jobba igen. Det har varit grymt lyxigt att kunna ge sig iväg och gångträna på vardagar men efter detta pass får jag börja använda mig av helgerna igen.

Idag var det ett sjutimmarspass till Stjärnhov som var planerat. Temperaturen låg runt 23 grader och det blåste en lätt bris, med andra ord perfekta omständigheter för att träna på att behöva gå länge i solen. Ryggsäcken var packad med tre vattenflaskor, fyra bananer, risgrynsgröt och rökt ost.

Två moment var i fokus under dagens pass. Det första momentet var att träna på att äta när jag går fort. Under årets fotrally hade jag stora problem att få i mig någon mat efter 18 timmar. Magen var i totalt uppror och var inte alls med på noterna. Jag har också noterat att min mage gärna blir orolig när jag går och äter mycket, det vill säga oftast när jag intar ett större mål mat direkt efter supportzonerna. Min mage är ganska känslig av naturen så jag tror inte det är så mycket att göra åt det utan strategin är snarare att helt enkelt vänja sig vid det och ta sig igenom det. Planen är, att från och med nu, äta minst en stor portion under varje gångpass. Denna gång var det risgrynsgröt som stod på menyn. För att jag skulle få det ännu besvärligare såg jag också till att gå extra snabbt under energiintaget,  under fotrally märkte jag nämligen att jag tappade tempo varje gång jag åt.

2013-08-06 11.53.18

Det andra momentet var att träna på att gå hela passet utan musik, radio, ljudböcker eller podcasts. För ett år sedan var det helt otänkbart att jag ens skulle ge mig ut på en kortare löprunda utan musik i lurarna men i takt med gångträningen har jag lärt mig att gå längre perioder utan musik och på senaste tiden har jag till och med avverkat några löppass helt utan lurar. Även om jag brukar gå större delen av gångträningspassen utan musik brukar musiken dock vara ett mycket viktigt verktyg under passen när jag behöver fokusförflytta och lyfta mig ur svackor. Att dra på en riktigt bra låt i hörlurarna har hjälpt mig upp från många jobbiga dippar. För några dagar sedan slog det mig dock att det är ganska riskabelt att endast ha en universalmetod för att fokusförflytta och ladda om och det var därför jag bestämde mig för att avverka dagens pass helt under tystnad.

De första timmarna på passet var det inga problem alls. Jag lyssnade på lövens prasslande i brisen, fåglarnas kvittrande, min egen andhämtning, mina fotsteg och mullrandet från de förbipasserande bilarna. Tankarna svävade fritt och det kändes ganska meditativt. När min första mentala svacka kom efter fem timmar blev det dock jobbigare. Det kändes väldigt ovant att fokusförflytta när jag inte hade musik att rikta allt mitt fokus på. Istället blev jag tvungen att aktivt styra om mina tankemönster för att vända mina negativa tankar till positiva. Helt enkelt peppa sig själv! Det var inte helt lätt och även om  jag tog mig ur svackan lyckades jag inte få upp mig på samma euforiska nivå som jag lyckas med musik utan det var mer som att jag kom tillbaka till en neutral grundnivå. Varken hög eller låg. Detta behöver jag absolut träna mer på i framtiden!

Den totala tiden blev 7 timmar och 11 minuter och sträckan 37 kilometer.

kommentarer
  1. silvio cannava skriver:

    Bra jobbat! Jag tror på dej.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s